En dag, 080523

Det tornar upp sig bortom Hågadalen. Norröver klarblått. En kollision är att vänta, två fronter som får göra upp, släppa sina krafter fria och spela ut allt de har. Det kan bli ett vackert skådespel. Som i en bok av Ulf Lundell.

   Hade ett kort, väldigt kort, formellt samtal per telefon idag. Det var över på kanske trettio sekunder. Efteråt funderade jag inte på vad som sades, utan på hur det sades. Men framförallt på vad som inte sades. Med tanke på att det är fredag borde jag inte ringt överhuvudtaget.

   Annars har jag mest bevakat hela dagen, jag vet inte vad, men jag har bevakat. Kanske gränserna runtomkring mig, min position. Jag kanske söker en ny, en förberedelse helt enkelt.

   Men någonting måste hända här. Det är det enda jag vet. Handling, ord, kraft.

   Vad som helst.

 

jonken

23 maj 2008 23:09

Låt det ge.

 

MagnusYA

24 maj 2008 04:27

Hallå mange hoppas du har det bra. Har inte varit så mycket inne på bloggarna på sistone. En jäkla bra bok du skrev iaf, har läst den två gånger sedan jag fick den. Ha det bra Mange och hoppas vi kan häva en öl tillsammans någongång inom en snar framtid.

http://blogg.aftonbladet.se/13719

 

Uno

24 maj 2008 19:35

Verkar som ett paradigmbyte. 40-årskrisen eller. Nåt måste hända. Men inget händer om du inte gör det själv. Bli succéförfattare! Kramar från baba

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?ar

 

Gunnar

26 maj 2008 11:55

Hej
Händer det nåt? Hoppas att det dyker upp nåt spännande för Dig.

http://blogg.aftonbladet.se/5859

 

hur effektivt är

17 september 2010 19:16

Följer dig på nya stället.

http://www.minnesotamodellen.se/effektiviteten

 

intressanta restips reseberättelser

17 september 2010 19:31

Intressant blogg det här.

http://paris-guide.r76.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    http://thorn-kugghjulsmannen.blogspot.com/        

    jag stod och såg påregistrerade varjedetalj  kunde dra linjernamellan punkterna  ta på intensiteten ...

  Idag hände något. Mitt emot mig på bussen satt en gammal man och tittade ut genom fönstret. Vi väntade båda på avfärd från City. Klockan strax efter två. Han hade nästan vitt hår, var fårad i ansiktet, med en hälsosam solbränna och rak i sin kropp....

  Jag står ovan hundra och sträcker ut. Mina ögon är slutna, jag andas sakta,... sakta,... sakta, för att liksom låta det komma till mig. Framför mig ligger allt det där som jag byggt upp, alla bilder i färg som jag har samlat på mig genom åren.    ...

  kilometer av orörd hud så len så onåbar   och utflödet sedan av allt den födde   du vajade deltaslö på ängen   som fingrar på min rygg ...