Jag hör ljudet utanför

klappret mot asfalten

(tradigt hårt hjärtlöst)

 där kommer de

på sina höga hästar

Dessa män

De bär med sig

förbrukade budskap

dimridåer och förfalskningar

Men på duken innanför ramen

syns ingenting

de lämnar inte ett enda spår

efter sig

ingenting blir kvar

På den gatan

Hennes långa hår

virvlar upp till storm

avstånden däri

är milslånga

så storartat

så långt ifrån

Tänk att få stjäla dina fötter

att få vara i dina kläder

Att få stå däruppe

se ut över massan

Att få uppleva

Crescendot

Från ovan

Den manliga våldsgenen finns där

den lyser upp hos vissa stackare

"krigaren från forna tider"

Men idag saknas en arena för dessa män

lik förbannat måste de sorteras in

i det här samhället

Ljud av krossat glas och kras av

mänskliga ben ljuder 

över våra gator 

Svartmålade med tragik

och med smak av blod

 Ett spår på gammal vinyl

det liksom rispar i bakgrunden

Ur HIFI Jamo Power

rösten av rebell

toner av briljans

Tiden då vinyl var något mer

än bara svart plast 

Långt innan filerna

började delas sönder

Maxade milligram gånger sex

infart på tunn hud

ovansida vänster hand

Sedan in med lösningen

det blir kallt

och jag tappar taget

”säg till när det börjar snurra”

Men jag kan inte

få fram ett ord

När taket och lamporna

blir till karuseller

Jag stod där uppe på toppen

vinden rev mina kinder

framför mig landskap

täckt av snö

beklätt och gömt

Jag kunde känna naturens hårdhet

Att jag var mindre

Underordnad

Ändå såg jag människor gräva djupt

de letade efter linjer

efter kurvor

Pulsen

För en sekund släppte jag taget

vinden slog omkull mig

tog mig över branten

Jag landade skönt i dalgången

något mjukt tog emot mig

En gest för att jag inte utmanade

För att jag fann mig

I naturlagarna

Ibland står lågan låg, och ingenting av det här känns intressant längre. Du vill egentligen ha något annat, nåt med färg i, nåt att röra upp med.

Men kraften är för länge sedan borta, lämnad som en trasig sko på en bakgata.

Dock, snart kommer du att fylla på igen, låta dropparna rinna över och se hur allt börjar glittra igen.

... När novemberhelvetet äntligen sveper bort.