Jag stod där uppe på toppen

vinden rev mina kinder

framför mig landskap

täckt av snö

beklätt och gömt

Jag kunde känna naturens hårdhet

Att jag var mindre

Underordnad

Ändå såg jag människor gräva djupt

de letade efter linjer

efter kurvor

Pulsen

För en sekund släppte jag taget

vinden slog omkull mig

tog mig över branten

Jag landade skönt i dalgången

något mjukt tog emot mig

En gest för att jag inte utmanade

För att jag fann mig

I naturlagarna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    http://thorn-kugghjulsmannen.blogspot.com/        

  En dag, 080523   Det tornar upp sig bortom Hågadalen. Norröver klarblått. En kollision är att vänta, två fronter som får göra upp, släppa sina krafter fria och spela ut allt de har. Det kan bli ett vackert skådespel. Som i en bok av Ulf Lundell.   ...

    jag stod och såg påregistrerade varjedetalj  kunde dra linjernamellan punkterna  ta på intensiteten ...

  Idag hände något. Mitt emot mig på bussen satt en gammal man och tittade ut genom fönstret. Vi väntade båda på avfärd från City. Klockan strax efter två. Han hade nästan vitt hår, var fårad i ansiktet, med en hälsosam solbränna och rak i sin kropp....

  Jag står ovan hundra och sträcker ut. Mina ögon är slutna, jag andas sakta,... sakta,... sakta, för att liksom låta det komma till mig. Framför mig ligger allt det där som jag byggt upp, alla bilder i färg som jag har samlat på mig genom åren.    ...