Jag gjorde en riktig kraftansträngning idag; rakade mig, klippte naglarna, duschade, smorde in fötterna, tog till och med på mig riktiga kläder (alltså inte morgonrock eller pyjamas). Och gjorde mig en kopp svart kaffe, den första på fyra dagar. Bara för att försöka ta mig upp igen, till något som skulle kunna likna ett friskt tillstånd.

   Hjälpte det?

   Nej.

 

Minna

20 april 2008 12:38

Men nu får du väl så lov att bli frisk. Hur ska det annars gå på fredag? =/

http://minnareten.blogspot.com

 

Magnus

20 april 2008 12:53

Minna: Till fredag ska jag vara kry igen; även om man tvekar.. Hur som, repet i morgon är ogenomförbart, så vi får köra på rutin och attityd!

http://thorn.bloggagratis.se

 

Gunnar

20 april 2008 17:16

Hej
Stackars Dig som har flunsan!Särskilt nu när det är så fint vårväder.Hoppas att Du snart kryar på Dig!

http://blogg.aftonbladet.se/5859

 

imse

20 april 2008 20:09

Verkligen tråkiga dagar du har genomlidit. Men nu vänder det ska du se. Men gå inte till jobbet för tidigt!

http://zvammel.blogspot.com

 

Sweetish

20 april 2008 21:34

Hoppas du mår bättre snart...mycket c-vitamin!!

http://blogg.aftonbladet.se/10910

 

Sandra

20 april 2008 21:46

Stackare, det var envist! Hoppas du känner dig bättre snart. Själv ska jag göra ett försök imorgon, och se om jag går av på kuppen ;-) Känner stor stress över inställda lektioner :-/

http://finafroken.blogspot.com

 

Rosa

22 april 2008 13:57

Nämen ååååååå

http://blogg.aftonbladet.se/150

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    http://thorn-kugghjulsmannen.blogspot.com/        

  En dag, 080523   Det tornar upp sig bortom Hågadalen. Norröver klarblått. En kollision är att vänta, två fronter som får göra upp, släppa sina krafter fria och spela ut allt de har. Det kan bli ett vackert skådespel. Som i en bok av Ulf Lundell.   ...

    jag stod och såg påregistrerade varjedetalj  kunde dra linjernamellan punkterna  ta på intensiteten ...

  Idag hände något. Mitt emot mig på bussen satt en gammal man och tittade ut genom fönstret. Vi väntade båda på avfärd från City. Klockan strax efter två. Han hade nästan vitt hår, var fårad i ansiktet, med en hälsosam solbränna och rak i sin kropp....

  Jag står ovan hundra och sträcker ut. Mina ögon är slutna, jag andas sakta,... sakta,... sakta, för att liksom låta det komma till mig. Framför mig ligger allt det där som jag byggt upp, alla bilder i färg som jag har samlat på mig genom åren.    ...