Det bär mig emot att skriva, det går nästan inte, men det blir inget i morgon. Det är bara att inse fakta, och släppa hela grejen, jag borde ha gjort det för länge sedan. Elak jävla virusinfektion bestämmer man inte bara bort så där, inte ens jag. Den sänkte mig, och jag sov fortfarande när domaren närmade sig tio.

   Som liten önskade jag ibland att jag var en trollkarl, för att kunna trolla fram de största glassarna som fanns. Idag, för första gången på över 30 år, vill jag vara trollkarl igen. Inte för glassarnas skull. Men för mickarnas, gitarrernas, trummornas, för livets skull.

   Men KSO kör på, Anna och Lars delar på "min sång". De kommer att vinna det där ändå, allt annat vore en överraskning. ("Fan ta er om ni inte kommer hem med den guldfärgade stratan! Den är ju vår.")

Ps. Ny omröstning; avge svar!

Får mig ett muntert skådespel uppfört på parkeringen utanför, tillsammans med morgonkaffet idag. Skyltar om parkering förbjuden har varit uppställda sedan två dagar tillbaka, mycket synliga för alla som tillåts framföra en bil, de ordinarie parkeringsskyltarna har varit övertäckta med svarta sopsäckar. Något ingen sansad människa kan ha missat.

   Trots det står det två bilar kvar på parkeringen när "grussugaren" anländer. Febril aktivitet tar vid, och inom tio minuter har vi sju vuxna män i färgglada västar på plats, en bärgningsbil, två bilar från parkeringsbolaget. Jag är tvungen att fylla på lite kaffe, sätta på mig solglasögonen och verkligen luta mig tillbaka. Leendet på mina läppar andas munterhet.

   Sedan skrivs parkeringsböter, bilarna lyfts upp och rullas åt sidan, och "grussugaren" kan äntligen göra sitt jobb. Då dyker, genom det enorma dammolnet, en mycket storväxt och burdus man upp, gestikulerar och pekar. De vuxna männen i färgglada västar rör inte en min, pekar i sin tur på skyltarna, nickar lite lätt, pekar på P-boten. Den burduse är vid det här laget högröd i ansiktet, tar lappen från vindrutan, sätter tillbaka den i något som kan liknas vid en John Cleese-manöver, vänder på klacken och går därifrån.

   Och jag funderar på om den mannen verkligen är läskunnig, eller om han bara är dum? Av bilen att döma kan han tillhöra den kategori män som tror att de har egna lagar, egna regler och inte behöver bry sig om trivialiteter som vanliga svenssons envisas med att följa. För mig framstår han dock som en idiot. Varken mer eller mindre.

   Den starten på morgonen får mig att må mycket bättre än vad jag har gjort den senaste veckan, nu känner jag att jag börjar återvända igen. Var till doktorn i går, och det konstaterades att den elaka virusinfektionen i luftvägarna är envis, jag har en svullnad mot ögon och panna som måste ge med sig, hostan måste avta.

   Gör den inte det idag, om jag inte ser någon ljusning efter lunch, då blir det inget uppträdande i morgon, åtminstone inte för egen del. Hur kul skulle det vara för juryn, för publiken, för resten av bandet att höra en sångare som låter som en hostig Gammelsmurf? Hur kul skulle det vara för mig?

   Men jag hoppas att dagens parkeringsfars kan ha hjälpt till, den gav mig om inte annat lite av humorn tillbaka.